torsdag 30 september 2010

Jävla kärring!

Imorse när jag var klar med min nattrapport o begav mig iväg mot omklädningsrummet 2 mil på andra sidan sjukhuset (typ) mötte jag en kollega. Kollegan sa så här till mig: "Jag är arg varje dag jag går till jobbet". Så är det. Men, så verkar Sigbjörn vara en arg gosse också. Så då är det väl jämställt på den fronten iaf....

Jag fick f ö 550 kr i löneförhöjning. ...Det är ungefär vad en matkasse i mitt hushåll kostar, för 3 dgr. Tack landstinget!

måndag 27 september 2010

Nya tag?

Snacka om bloggtorka! En hel sommar har passerat och jag har då inte hängt med! Kan bero på att det bara blev 2 veckors semester. Alldeles för lite.

Rekryteringscentrum lånade ut mig till akuten hela sommaren. Så det är där jag har hängt. Och alla har väl läst tidningarna i sommar, sett artiklarna? Det har inte varit en lätt sommar. Och det har definitivt inte varit "den bästa" av några somrar alls som ST basunerade ut lagom tills första omgången semesterfirare klev in på sin arbetsplats igen, d v s när halva sommaren gått. Fint att göra utvärdering då! De som uttalade sig i artikeln, jobbar vi på samma ställe, i samma hus??? Kan inte vara möjligt. Det borde vara förbjudet att uttalas sig om hur läget är om man inte är med i den direkta verksamheten, om man inte varit med "på golvet". Bara då kan man veta.

Jag sitter ju med i Förtroenderådet nu. Vi har hittills haft två möten. Jag har läst (0m) revisionsrapporten och en SWOT analys. Båda är högst intressanta, men inget om det som skrivs är någon nyhet. Men nu finns det ju på papper iaf. Det är ju bra. I princip så står det väl att det inte är mycket som fungerar inom Västernorrland Läns Landsting. För att sammanfatta. Det finns mycket att jobba med m a o.

Jag har fört fram mina åsikter ang omställningsarbetet till politiken och till ledningen nu. Iallafall en liten del av mina åsikter. Bl a hur vi blivit överkörda totalt, ingen delaktighet i någonting. Ingen hänsyn tas till kompetens. Som sjuksköterska ska du tåla att bli flyttad på som en schackpjäs. Att vi också är specialiserade och har ofta valt arbetsställe/avdelning efter intresse tas ingen hänsyn till. Så nu är det rena rama kaoset på avdelningarna. Få är där de ska vara, där de är som bäst. Kompetensen kastades ut genom fönstren. 4 veckors inskolning är inte jämförbart med 10 års erfarenhet! Sen ska vi ju jobba varannan helg också. Och när det är överfullt på sjukhuset så förväntas vi gå in och jobba extra. Trots att schemat knappt erbjuder någon ledighet p g a förkortade dag- och kvällspass. Om jag uttrycker mig så här; Landstinget i Västernorrland kommer inte att vinna något pris för sin personalvård. De kommer heller inte att vinna något pris för sin kreativa, innovativa och utvecklande anda inom verksamheten. Däremot kommer de att hamna på listan över Värsta Arbetsgivaren i Sverige. Vet inte om det finns en sån men det kanske borde finnas isf...Best practise? - vilket skämt!

Nåväl, nu sitter jag ju där i Förtroenderådet. Och vad jag har förstått så kommer rådet att fortsätta även med den nya politiska landstingsstyrelsen. HURRA för det by the way! Fast jag är chockad över att så många ändå röstade rött. Känns som om folk samhället ställer sig och pissar på oss som jobbar, om ni ursäktar uttrycket. Sen förväntar jag mig inget revolutionerande på kort sikt...däremot på längre sikt så har jag enorma förväntningar. No pressure ifall någon utav er nya som ska ta plats i landstingsstyrelsen läser detta:)

Jag vill ha hjälp! Det var det jag skulle säga egentligen...jag efterlyser hjälp nu utav mina kolleger, av alla jag jobbar med och av alla er som nu sitter och läser detta. Är det meningen att jag ska stå själv och föra allas talan så får ni för fan kamma till er och i alla fall delta i diskussionerna jag nu hittills för med mig själv här! Klaga inte på att ingen lyssnar när jag nu sitter här och ber på mina bara knän att få höra mer ifrån er! Sök upp mig på sjukan om inte annat, ring mig, skriv till mig...vad som helst! (I mitt huvud ser jag nu matadoren framför tjuren Ferdinand:)

Jag funderar också på att byta namn på bloggen. Syster Duracell var ett arbetsnamn under Ta Rast Kampanjen...Finns förslag på något annat mer passande? För vi är ju faktiskt inga batterier som bara går och går och går...

//Jeanette